Det började med några tomma hyllor. Jag hade ju precis haft lunginflammation så jag fick inte flytta så mycket själv utan mest packa och packa upp. Med ungefär tusen miljoner pauser. Jag vet inte hur det hade gått utan min käresta och min älskade vän Åsa.
Efter hand fylldes allt på. Från vårt vardagsrum in i den nya ateljén. Helt otroligt vad jag är bra på att samla på bra att ha saker. Allt från toarullar till eftertraktade retrotyger som jag knappt vågar klippa i.
Men nu så, äntligen klart. Och om ni varit med ett tag känner ni igen den här vyn. Den har varit på ett ungefär likadan under alla år. Det är bara materialet som byts ut lite successivt med åren. Framför hyllan har jag strykbräda och ett klippbord med trådkorgar under.
Vid fönstret har jag satt min kontorsplats där jag sköter all administration, planering och skissande. På stolen bredvid har jag syplatsen.
Det funkar rätt bra att alternera på mina tre maskiner när jag kan plocka in den ena hyllan när jag inte använder den. På väggen har jag Myrornas papperspåsar som jag ramat in för att jag tycker de är så fina. Passade toppen i mina dumpsterdivade ramar.
På andra sidan hyllan har jag ett hörn med Maria Lilja-material i lådor. Förut stod de framför mina egna tyger och det känns väldigt fint att jag får ha mina egna tyger längst fram nu. Jag fick även till en stång för mina klänningar att hänga ovanför.
På den här bilden syns det lite mer av den gamla köksinredningen med redalådor som jag fullkomligt älskar.
Ja, det var den nya ateljén i grova drag. Det kommer säkerligen dyka upp fler bilder både här och på Instagram. Undrar ni något är det bara fråga. Om jag får säga den själv tycker jag att jag har optimerat ytan riktigt bra.
Men nu undrar jag… Ska jag kalla rummet för ateljé, studio eller verkstad? Jag menar, jag syr ju inte bara där utan påtar på med allt möjligt. Vad tycker ni?